Vårt unika innanhav är tillräckligt förorenat och mår sämre än de flesta hav i världen. Det vill vi inte lämna efter oss utan att försöka bidra till utveckling och förbättringar.

Vilka är vi?

Boende, verksamma, föreningar och samfälligheter utmed kusten från Torögattet in till Södertälje.

Vad vill vi?

Vi vill bidra till en hållbar utveckling i och för Östersjön. Vårt unika innanhav är tillräckligt förorenat och mår sämre än de flesta hav i världen. Det vill vi inte lämna efter oss utan att försöka bidra till utveckling och förbättringar.

Vad gör vi?

Vi tar ohälsan på allvar genom att sakligt och kunskapsbaserat försöka påverka förändringar till det bättre med mer nytta och effekt i utvecklingen för kommande generationer.

Vi är för:

Ett fossilfritt Sverige med farleder som är miljöanpassade och tillgodoser säkerhet och kapacitet för enerigieffektiva transportsystem. Vi tycker det är bra med avsnittet från Röko till Fifång som kommer att öka säkerheten eftersom det är det mest olycksdrabbade avsnittet. Att minska risker för den mänskliga faktorn är utmärkt men efter Fifång vill vi bibehålla den nuvarande sträckningen av farleden. Den orsakar minst skada på naturen och runt befintlig bosättning. Om vi måste välja fossila bränslen är vi för en utökad omlastning i Nynsähamn eftersom Trafikverket ska bygga vägen ”den norra korridoren” mellan Haninge och Skärholmen.

Men vi är emot:

Att ökad sjöfartstrafik kräver muddring och sprängning i Stockholms södra skärgårds grunda vatten. Att ömtåliga naturområden med särskilt fisk- och fågelliv utsetts för muddring och dumpning av massor. Ejdern klarar inte stora förändringar. Miljöpåverkan kommer att bli mycket större än vad som kan förutses med beräkningar, gifter som frigörs från bottensedimentet, förändringar för fisk, bottenfauna och makrofyter, vågsvall som orsakar erosion, utslaget fågelliv samt en radikal ökning av bullernivån.
  • Att det saknas problematisering angånde redan byggda reningsverk som hämtar dricksvatten från havet i kombination med nya förslag till vattenförsörjning i kustkommunerna.
  • Att det bara finns antagande för vad det kommer att innebära för saltvatteninträgning när stora massor flyttas.
  • Att öka tonnaget med fossila bränslen från 400 000 kbm till 1,7 milj kbm per år när alla strävar efter att minska beroendet av fossila bränslen.
  • Alla måste hjälpa till att rädda Östersjön innan det är försent!

Allmän miljöpåverkan.

  • Föroreningar i bottensediment under såväl byggnads- och driftsskede.
  • Vattenkvalitetens påverkan av omfattande muddringar.
  • Vattenkvalitetens påverkan genom omfattande tippning av muddringsmassor.
  • Fiskets och fiskebeståndets påverkan, såväl under byggnads- som driftstiden.
  • Fågellivets påverkan, såväl under byggnads- som driftstiden, bl a sjöfåglars födosökning på havsbotten.

Hur påverkas djurlivet?

Fåglar

I samband med Havsörnens första yttrande över MKB i somras kunde vi bilägga en massiv fågelutredning från Per Hansson, som bl a kunde redovisa att det är inte 3 rödlistade arter inom området som Sjöfartsverket hävdat, utan 39.

Fisk

Utdrag från sportfiskarna.se ”Farleder utarmar kustmiljön på flera sätt. Bevisligen eroderas strandzonen bort i fartygslederna av svallvågorna och då påverkas naturligtvis även vegetation, bottenfauna och fiskens lek- och uppväxtområden. Men det är relativt dåligt undersökt hur stor påverkan fartygstrafik har på kustmiljön under ytan.  Furusundsleden där finlandsfärjorna går är ett känt exempel på lokal stranderosion och sterila och utarmade grundbottnar. Enligt lokala skärgårdsbor har även stora vassvikar där gäddan lekt försvunnit längs Furusundsleden. Fartygsledens miljöpåverkan på livet under ytan har dock aldrig undersökts i området.  Även miljön längs farleden in till Södertälje är redan idag kraftigt påverkad av fartygstrafiken. Några av Sportfiskarnas synpunkter på miljökonsekvensen för Landsortsfarleden är att man bör utföra mer provfisken för att få bättre kunskap om fiskbestånden, bland annat provfiske med nät som kan fånga årsyngel och 1-åringa fiskar. Sportfiskarna anser även att man bättre bör dokumentera bottenfaunan på grunt vatten innanför tremeterskurvan, samt inventera vilka lekområden som kan komma att påverkas av den nya farleden. -Kan vi bidra till mer kunskap om den befintliga miljön och till konkreta kompensationsåtgärder för att skydda fiskbestånden längs Landsortsleden så kan det både ge en miljövinst och viktig kunskap som kan användas på fler håll. Man har exempelvis hittills inte provat att konstruera någon form av stenrev för att skydda grundområden från svallvågor i farleder, berättar John Kärki.” Läs hela inlägget här www.sportfiskarna.se Läs Sportfiskarnas synpunkter på MKB gällande Landsortsfarleden här.